Esperantoförbundets EU-valenkät

Centern
FKP
Kristdemokraterna
Liberalerna
Samlingspartiet
Sannfinländarna
SDP
SFP
Vänsterförbundet
Gröna förbundet
 

Föredrag om de finländska resultaten i Taivalkoski  8.7.2004 (på engelska)
(pdf-format)

Nyhet om enkätet på holländska

Nytt

Brittiska EU-valenkät (på engelska)

Tillägsinformation på internet:

Erkki Röntysen avoin kirje suomalaisille euro- parlamentaarikoille (på finska)

Pressmeddelende om Europeiska ombudsmannens årsrapporten

Den förfrågan som Finlands Esperantoförbund sände till europavalskandidaterna besvarades före den 1.6 av 79 kandidater. Därtill har två kandidater sänt kommentarer utan att svara på frågorna. På motsvarande enkät inför parlamentsvalet 1996 svarade 69 kandidater. De utsända frågeformulären var ca 180 eller i stort sett lika många som år 1996. Utfrågningen verkställdes per e-post och en elektronisk blankett som sammanställts av Taneli Huuskonen. Inför valet 1999 gjorde Esperantoförbundet ingen enkät. Till en del småpartier sändes enkäten inte eftersom partierna inte levererade kandidaternas adresser.

I esperantoförbundets valenkät frågades av kandidaterna hur viktiga de anser att följande frågor är:
A) De nationella språkens lika ställning inom EU
B) Tryggandet av finskans och svenskans ställning i EU
C) Upprättande av en arbetsgrupp på hög nivå om EU:s språkpolitik
D) Experiment med esperanto inom EU:s ramar (t.ex. som reläspråk vid tolkningen i EU-parlamentet)

Svarsalternativen gavs med siffrorna 1-5, 
där 1 betyder oviktigt och 5 mycket viktigt. 

Minskat understöd för språkens likställdhet

Angående språkens lika ställning ställdes samma fråga som år 1996. En jämförelse mellan svaren visar att stödet märkbart har minskat. År 1996 ansåg 86% av de svarande att frågan var mycket viktig och medeltalet på skalan 1-5 var 4,8. I år anses frågan mycket viktig av 67% av de svarande och medeltalet blev 4,5.
I enkäten 1996 frågades efter betydelsen av försök med esperantoundervisning inom EU:s ramar och i år nämndes försök med esperanto som reläspråk som exempel. År 1996 var medeltalet av de avgivna svaren 3,7 och i år blev medeltalet 3,2.

Språkpolitiken negligeras i valmaskinerna

I de allmänna valmaskiner som hittills publicerats är det endast Alma Media (MTV3,  Aamulehti) som har en fråga med språkpolitisk anknytning. Frågan lyder: ”Euroopan parlamenttiin valitun edustajan tulisi suomen, ruotsin ja englannin kielen lisäksi pystyä puhumaan sujuvasti vähintään yhdellä muulla eurooppalaisella kielellä?” (Den som väljs till europaparlamentet bör förutom finska, svenska och engelska behärska åtminstone ett annat europeiskt språk.) Frågan handlar alltså inte om språkens lika värde utan om parlamentarikernas språkkunskaper. Det är även intressant att konstatera att man utgår från att alla kan engelska (och det andra inhemska språket). I princip behöver ju inte en parlamentariker kunna något annat språk än finska (eller svenska), fastän arbetet i det mångspråkiga parlamentet givetvis är lättare ju flera språk man behärskar.

Också svenska folkpartiets valmaskin (endast för partiets egna kandidater) har en språkfråga: ”Alla språkgrupper skall få tala sitt eget språk i EU-parlamentet.” Värt att nämna är att endast 13 av partiets 20 kandidater var helt av samma åsikt och att två var delvis av annan åsikt.

Även samlingspartiets valmaskin har en fråga "Suomen kielen asema EUssa on turvattava suurten kielten rinnalla. Keskeisissä EUn toimielimissä ja virallisissa kokouksissa on jatkossakin voitava käyttää suomen kieltä." (Finska språkets ställning i EU måste tryggas vid sidan av de stora språken. I EUs centrala organ och officiella möten måste man få använda finska språket också i framtiden) . Av partiets kandidater (18 svar) var bara fem helt av samma åsikt och tre var delvis av annan åsikt. Medeltalet på skalan 1-5 var 3.8.

Däremot tar varken Rundradions, Helsingin Sanomats, Turun Sanomats eller Kalevas (och andra regiontidningars) valmaskiner upp frågor som tar ställning till språk.